susiesueca

Det blev en rejäl bläcka igår och idag trodde jag på allvar att jag faktiskt skulle vandra över till den andra sidan. Blodet pulserade helvetiskt runt, runt och dånade i hela huvudet och utmanade kärlen som jag fruktade skulle sprängas. Under tiden stod det någon jävel med slägga och hamrade runt inne i huvudet samtidigt som nån körde en elvisp på högsta fals inne i magen. Det var fullkomligt vidrigt. Och alldeles självförvållat. Att man gör så mot sig själv är helt absurt.

Men nu, efter en lur känner jag hur livet återvänder så sakteliga och jag börjar kunna fundera på att göra något även av denna dagen. Så det ska jag snart ta tag i. Ska pynta ansiktet och klä mig i något aningens raffigare än det jag just nu sitter i och bege mig hem till Mattias. Vi ska äta middag, dricka vin och spela Guitar Hero. Från början var nog utgång med i beräkningarna men jag tror bestämt att jag igår gick ut för en månads tid. Det var förfest och Rickards vita, söta och lättdruckna bag-in-box-vin. Det var öl och det var karaoke. Det var sång-katastrof och ofrivillig stämsång. Det var Nef och mer öl och sen slutligen hemgång och avloppsrensning. När jag låste om mig damp GP:s informationsblad ner på hallmattan. Då kände jag hur trött jag faktiskt var och hur tidigt på morgonen jag de facto ramlat hem. Ikväll får det bli lugnare, det är ett som är säkert.