09-07-26
...söndagsångest. Fotsmärta. Tristess utan dess like. Alkoholkonsumtion. Återupptag av gamla 'bad habits'. Norsk blodig skräckfilm. Navid Modiri och Gudarna. En önskan om att veckorna ska gå fortare än de gör. Festival i sikte, men fjärran. Jobblängtan. Gymsug. Oföretagsamhet. Förhoppningar och drömmar i kras. Breathe me. Ouch! I have done it again.
No one's gonna love you more than i do
Jag vet att jag tjatar om Band of horses men ovan nämnda låt är bara så fantastisk. Älskar den. Är det någonting jag vet säkert så är det att jag ska se dem på Way out west i sommar. Och råkar jag ha oturen att ha mitt voluntärpass just under deras spelning så ska jag skita i allt vad arbetsmoral heter och smita iväg ändå. Haha!
För övrigt är det intet nytt under solen. Jag dör en långsam tristessens död men fick faktiskt ta bort hälften av stygnen i foten idag. Testa sticka en nål i ett öppet sår så har du känslan! Right on spot. Min läkare uppmanade mig även att börja stödja lätt på foten, en sisådär 10 kg åt gången. How the fuck do i do that?
Nu ska jag göra nåt jag är bra på, och som inte kräver två ben och fötter. Dricka kaffe och snacka skit, that is. Puss alla!
För övrigt är det intet nytt under solen. Jag dör en långsam tristessens död men fick faktiskt ta bort hälften av stygnen i foten idag. Testa sticka en nål i ett öppet sår så har du känslan! Right on spot. Min läkare uppmanade mig även att börja stödja lätt på foten, en sisådär 10 kg åt gången. How the fuck do i do that?
Nu ska jag göra nåt jag är bra på, och som inte kräver två ben och fötter. Dricka kaffe och snacka skit, that is. Puss alla!
FUCK
Idag är en skitdag. Jag vaknade till..ja vadå...INGENTING! Nu är det drygt en vecka sedan jag skadade foten i en fullkomligt meningslös cykelolycka och hela jag är på väg att gå upp i limningen. Precis överallt. Jag måste prata med någon, jag måste få röra på mig, jag måste GÖRA NÅGOT. Jag är så trött på att springa (sjukt dåligt ordval, jag vet) till olika läkare och sjukvårdspersonal för att försöka bli lagad. Jag känner mig som en trasdocka som bara blir mer och mer ärrad för var dag som går.
Foten min är som en degklump. Trycker jag i den blir det en grop, som bara långsamt uppluckras. Får mig att undra vad som egentligen gömmer sig därinne. Yuck, i don't fuckin' wanna know.
På tisdag kanske kanske om jag har tur och mitt läkekött är av den goda sorten ska jag få ta ut stygnen. Jag har aldrig längtat mer efter att få jobba, efter att få ta mig ut på en joggingrunda, efter ett möte med cross trainern. Man kan säga att jag verkligen lärt mig uppskatta min mobilitet, och nu ska jag göra mitt bästa för att förvalta den bättre hädanefter.
För närvarande är jag dock förvisad till soffan och korsorden och min bok med setting i Barcelona. OMG(!) vad jag längtar mig tillbaka till förra sommaren nu. Då låg jag med största sannolikhet på Barceloneta och glassade med Anna. ¨Thing's were so much better then. JODER!!!!
Foten min är som en degklump. Trycker jag i den blir det en grop, som bara långsamt uppluckras. Får mig att undra vad som egentligen gömmer sig därinne. Yuck, i don't fuckin' wanna know.
På tisdag kanske kanske om jag har tur och mitt läkekött är av den goda sorten ska jag få ta ut stygnen. Jag har aldrig längtat mer efter att få jobba, efter att få ta mig ut på en joggingrunda, efter ett möte med cross trainern. Man kan säga att jag verkligen lärt mig uppskatta min mobilitet, och nu ska jag göra mitt bästa för att förvalta den bättre hädanefter.
För närvarande är jag dock förvisad till soffan och korsorden och min bok med setting i Barcelona. OMG(!) vad jag längtar mig tillbaka till förra sommaren nu. Då låg jag med största sannolikhet på Barceloneta och glassade med Anna. ¨Thing's were so much better then. JODER!!!!
